Jobbfri
Nu har jag varit på arbetsintervju för eftisledartjänsten. jag kan nog härmed också titulera mig jobbfri. Det kändes inte bra. jag var ringrostig på nåt vis. Herreguud jag kunde inte hitta mer än en dålig sida hos mig själv...*rodna*. Några av orsakerna till att jag INTE kommer få jobbet:
1. Det var bara en man av 4 intervjuare. Damn it! Han var nog den enda jag connectade med (men det säger ju sig själv.
2. Den ena kvinnan tittade på mig och bestämde sig för att inte gilla mig. Jag såg det direkt, men det var ju ömsesidigt. Hon verkade vara precis en sån som jag stött på så många gånger på praktiker. Hon måste ha makten och trycka ner andra "du ha ju inte jobba i några barngrupper direkt" so so so låt bli att kalla mig på intervju då, det visste ni redan tidigare.
3. Jag såg för bra ut. De tog mig inte på allvar. Då jag gick såg jag en av de andra de skulle intervjua. Tja...hon såg grå ut.
4. "vad har du för dåliga sidor" fan fan fan! Jag kämpar med att påminna mig om mina goda sidor, jag vill inte rabbla upp dom dåliga "hm...jag är ju inte direkt morgonpigg" De tyckte nog jag var en narcissistisk bitch. Men va fan! Det är deras förlust. Lustigt bara att jag kunde räkna upp 5 gåda sidor utan att blinka. That´s me!
5. De frågade om jag kan tänka mig att jobba först morgon sen vara ledig och sen komma till eftermiddagen "helt spontant måste jag nog säga nej". Vem 17 skulle vilja ha ett sånt jobb?
Sen var det lite funderingar om vad jag gör om fem år. Men jag vill ju itne göra annat än dethär om fem år. Plus ha ett trevligt jobb då. Hur får man folk att förstå att man är så nöjd med sitt liv så man inte har stora mål. Jag vill bara få vara såhär nöjd och kär och glad och lycklig. Räcker inte det? Borde jag föresten ha sagt att jag inom fem år har som mål att vara gift? Muhahahha!
Nåja, Miika sa åt mig före han gick och lade sig igår att jag inte skulle vara så bra så jag fick jobbet. Snyggt jobbat Sanna! Hahah!
Får jag jobbet får mitt ego sig ett sving. Får jag inte jobbet så mår jag lika bra ändå! Då fortsätter jag vänta på att MITT jobb dyker upp. För det lär det göra förr eller senare. Kanske det är meningen att mitt jobb just nu ska vara att sköta två terrorister för minimilön? Min lön betalas främst i natura; jag får vara hemma och få massa kramar och får må som en prinsessa, visserligen i ett ostädat palats, men ändå!
Jag kom i allafall ihåg att titta alla fyra i ögonen då jag skakade hand med dem. men jag undrar om jag sa "tack" då den manliga av dem presenterade sig. Han såg riktigt hyfsad ut *s*. Den ena kvinnan var ung och såg ut som en ur "hem till gården". inte för att jag tittar på det men hahhah!
Kunde de inte ha frågat "vad lyssnar du på för musik?" "Var shoppar du helst?" "Vem är din favoritinstruktör på gymmmet?" Det skulle ha funkat asbra för mig ;)
NU ska jag äta min hemgjorda kycklingsallad och sen ska jag glömma allt och bara njuta av att ha sommarlov och ha världens bästa jobb; MAMMA!
1. Det var bara en man av 4 intervjuare. Damn it! Han var nog den enda jag connectade med (men det säger ju sig själv.
2. Den ena kvinnan tittade på mig och bestämde sig för att inte gilla mig. Jag såg det direkt, men det var ju ömsesidigt. Hon verkade vara precis en sån som jag stött på så många gånger på praktiker. Hon måste ha makten och trycka ner andra "du ha ju inte jobba i några barngrupper direkt" so so so låt bli att kalla mig på intervju då, det visste ni redan tidigare.
3. Jag såg för bra ut. De tog mig inte på allvar. Då jag gick såg jag en av de andra de skulle intervjua. Tja...hon såg grå ut.
4. "vad har du för dåliga sidor" fan fan fan! Jag kämpar med att påminna mig om mina goda sidor, jag vill inte rabbla upp dom dåliga "hm...jag är ju inte direkt morgonpigg" De tyckte nog jag var en narcissistisk bitch. Men va fan! Det är deras förlust. Lustigt bara att jag kunde räkna upp 5 gåda sidor utan att blinka. That´s me!
5. De frågade om jag kan tänka mig att jobba först morgon sen vara ledig och sen komma till eftermiddagen "helt spontant måste jag nog säga nej". Vem 17 skulle vilja ha ett sånt jobb?
Sen var det lite funderingar om vad jag gör om fem år. Men jag vill ju itne göra annat än dethär om fem år. Plus ha ett trevligt jobb då. Hur får man folk att förstå att man är så nöjd med sitt liv så man inte har stora mål. Jag vill bara få vara såhär nöjd och kär och glad och lycklig. Räcker inte det? Borde jag föresten ha sagt att jag inom fem år har som mål att vara gift? Muhahahha!
Nåja, Miika sa åt mig före han gick och lade sig igår att jag inte skulle vara så bra så jag fick jobbet. Snyggt jobbat Sanna! Hahah!
Får jag jobbet får mitt ego sig ett sving. Får jag inte jobbet så mår jag lika bra ändå! Då fortsätter jag vänta på att MITT jobb dyker upp. För det lär det göra förr eller senare. Kanske det är meningen att mitt jobb just nu ska vara att sköta två terrorister för minimilön? Min lön betalas främst i natura; jag får vara hemma och få massa kramar och får må som en prinsessa, visserligen i ett ostädat palats, men ändå!
Jag kom i allafall ihåg att titta alla fyra i ögonen då jag skakade hand med dem. men jag undrar om jag sa "tack" då den manliga av dem presenterade sig. Han såg riktigt hyfsad ut *s*. Den ena kvinnan var ung och såg ut som en ur "hem till gården". inte för att jag tittar på det men hahhah!
Kunde de inte ha frågat "vad lyssnar du på för musik?" "Var shoppar du helst?" "Vem är din favoritinstruktör på gymmmet?" Det skulle ha funkat asbra för mig ;)
NU ska jag äta min hemgjorda kycklingsallad och sen ska jag glömma allt och bara njuta av att ha sommarlov och ha världens bästa jobb; MAMMA!
Kommentarer
Postat av: Stiniset
Håller tummarna för att jobbet blir ditt... :)
Trackback