coudn´t be much more from the heart
Tur att jag inte är den sentimentala typen. Då skulle jag antagligen bryta ihop nu. Sista gången jag klipper gräset här, sista gången jag handlar mat till dethär huset och sånt. På måndag har vi ny adress, då börjar ett nytt liv. Men det är ingen fristående fortsättning på det gamla, det är en direkt fortsättning. Så får vi se då om vi blir lika lyckliga där eller om det är husets själ som gör oss till de harmoniska, kärleksfulla mänskor vi är nu. *faller nästan i en sentimental grop*
Vinden är tömd nu. Det är bara miikas studio som huserar där ännu. Vete 17 vart vi ska flytta den. Men allt sånt faller väl på plats så småningom. Just nu finns inget på plats, allt är en stor röra och jag orkar inte peta runt i den. miika gör nästan allt! Varje gång jag kommer in har nåt försvunnit och huset är snart ett tomt skal. Alla missar vi gjort då vi tapetserat syns mer och mer. Det är snart sex år sen vi lade alla våra pengar, hopp och drömmar hit just. Då trodde vi att detta var ändstation. Fast med facit i hand var det nog bara jag som kände så.Kanske är huset mera jag än Miika. Kanske borde det stå bara mitt namn på pappren. Nåja, jag är inte den som sätter emot. Vill han flytta så följer jag med. För mig spelar det inte så stor roll. Bara jag får göra nya huset till VÅRT och inte hans så fixar det sig.
jaja, massa smörigt sangel! I grund och botten är huset bara ett hus. Det är jag som sätter en själ i alla döda ting (autch kallade jag min BIL för död just???) och fäster mig vid dem alldeles för starkt och fort. Dumt dumt!
Onsdag, torsdag, fredag och eventuellt helgen bor vi här ännu. Sen har vi ny adress. Spännande, skrämmande...
Nu ska jag fara och byta adress till posten =)
Vinden är tömd nu. Det är bara miikas studio som huserar där ännu. Vete 17 vart vi ska flytta den. Men allt sånt faller väl på plats så småningom. Just nu finns inget på plats, allt är en stor röra och jag orkar inte peta runt i den. miika gör nästan allt! Varje gång jag kommer in har nåt försvunnit och huset är snart ett tomt skal. Alla missar vi gjort då vi tapetserat syns mer och mer. Det är snart sex år sen vi lade alla våra pengar, hopp och drömmar hit just. Då trodde vi att detta var ändstation. Fast med facit i hand var det nog bara jag som kände så.Kanske är huset mera jag än Miika. Kanske borde det stå bara mitt namn på pappren. Nåja, jag är inte den som sätter emot. Vill han flytta så följer jag med. För mig spelar det inte så stor roll. Bara jag får göra nya huset till VÅRT och inte hans så fixar det sig.
jaja, massa smörigt sangel! I grund och botten är huset bara ett hus. Det är jag som sätter en själ i alla döda ting (autch kallade jag min BIL för död just???) och fäster mig vid dem alldeles för starkt och fort. Dumt dumt!
Onsdag, torsdag, fredag och eventuellt helgen bor vi här ännu. Sen har vi ny adress. Spännande, skrämmande...
Nu ska jag fara och byta adress till posten =)
Kommentarer
Trackback